Idas Blogg

Jag vaknade rätt sent, fast jag skulle ta busen till tåget 13.10, så lyckades jag inte hinna med allt jag hade tänkt. Jag gjorde de sista uppgifterna till dagen räkneövning (som jag inte gick på) och lockade mitt hår (på ett proffsigt sett, som du ser i bilden ovan) och till sista hann äta en macka.

Jag gick ut till bussen i tid och väntade på en i fem mintur i kylan. Innan jag skulle ut till bussen lyste solen, så jag hade på mig bara en tröja och tänkte inte att det ska vara kallt. I alla fall tog på mig mina klack och hann med bussen. Kom till sjukhusvägen utan stress, och då, stannar bussen vid busshållsplatsen och chaufförer skulle bytas. Vad i helvete tänkte jag, för de brukar bytas vid elva tiden inte 13.00 tiden. Inte mycket att göra utan att vänta på att bussen skulle köra igen, men jävla vilken tid det tog och buss chaufförerna stod och prata med varande rätt länge (var nära att säga till). Till sist körde jävla bussen iväg och jag var framme 3 minuter innan tåget skulle köra, och det är 5 mintur lång till tåget. Lilla jag sprang i mina klackar och sprang, kom fram till tågstaket och då kör den iväg. Atomatiskt börjar jag gråta, utan att tänka på det och folk kollar konstigt. Yes.

Detta var början på dagen. Men som sagt, det slutade bra. Jag gick på stan och gick förbi Karl-Oskar och Kristina affären och hittade en underbar kavaj, som kostade 500 kronor. Jag blev kär i den och skulle lämna undan den, för jag hade inte 500 kr på mig. När jag kommer till kassan, säger kassören att det är rea, halva priset, på kavajen. Gissa om jag blev glad. Jag stack till baken, tog ut 200 kr och 100 har jag haft i presentkort sen ett år tillbaka. Detta kunde inte bli bättre, jag köpte kavajen och hann med bussen hem. Kom hem och pluggade rätt många timmar och jag börjar förstå principerna. Dålig börja på dagen men en väldigt bra slut. Ibland är det hälsosamt att missa tåget och skolan.

Nu ska jag tillbaka till garderoben och plugga. Har gjort en myshörna där jag pluggar, jätte skönt att inte behöver packa up och ner böckerna i väskan varje gång jag ska plugga.

Ha det gött allihop.

Mbrema te gjihve. Si e keni kaluar diten sot?

Dita ime filloj shume keq, ska ma keq. U cova pak vone dhe nuk kisha kohe me bë gjithcka që kisha planuar, por me autobusin e kapa dhe po prisjam e ik tek treni. Ne mbes te rruges, po ndrrojne shoferat vend dhe po flasin me njeri tjeterin nji kohë te gjate. Ora po ecte dhe treni nuk pret. Me ne fund u nis edhe njiher autobusi dhe une u ndalova tek stationi i autobusit 3 min para se me ik treni. Per me ik tek treni ben 5 min. Boll vrapova me taka por ku me e xen trenin, kishte ikur. Nga nervat e medha, ja nisa dhe me qajt dhe tjert shume po shikonin shume cuditshem. Me gjith ato nerva që isha ika tek qyani me ble nji karte per telefon dhe sa ja nisa me e thirr ty V, thirre ti ma perpara. Që arsyja pse u fik radhen e parë që thirre, ishte sepse une po ti bijea nr tënd. Vertet doja me fol me diken sepse do me qetesonte. Dhe kush tjeter pervec ti zemer. Mbas telefonates ika pak tek dyqanet dhe gjeta nji xhakete shume te bukur shume lire. E bleva u theva ne shtepi dhe kam mesuar sot. Tani do i kthehem mesime per pak kohe. Ju dua sa me doni. Naten.